Novell av Malte Ellström | ||||
Bertil tog sin lunchbricka och gick och satte sig hos
Erik. Han såg med förvåning på Eriks rågade tallrik. - Vilket lass du har. Så där mycket får jag aldrig av
tjejen som lägger på. Hon brukar vara stenhård. Och TVÅ fäskkotletter! - Hon är en tjej som kan visa medkänsla. Hon vet att jag
ska börja banta i morgon. Det här är att betrakta som en sista måltid. - Är du säker på att du vet vad du ger dig in på? - Visst. Jag ska leva på ett sorts pulver. Inget annat
tills jag gått ner tolv kilo. Det tar sex veckor. - Är inte det dyrt? - Jo för all del. Men det är det ju värt. Jag menar
tolv kilo. Det klarar man ju aldrig bara
genom att försöka äta mindre. - Om du låter bli att äta helt och hållet och bara
dricker morotsaft så blir
det halvgratis. Du kan få köpa morotsaft av mig för hälften av vad det
där pulvret kostar. - Nä nä, försök inte. Jag ska gå ner
kontrollerat.Tusen kilokalorier om dagen ska fettet runt midjan få bidra
med. På sex veckor är det borta. - Det tar väl ett par dar extra för det du slevar i dig nu? - Jag ser ju inte precis fram emot
att skippa tournedo och pasta och... ja allt som gör livet värt
att leva. Men det är tjejen du vet. Nyårslöfte.
Man måste. Men även en dödsdömd får ju en sista måltid. Det
är den här. Plus middan i kväll. File Mignon med bambuskott.Mmmmm. Och
lite vin. Sen blir det sex veckors helvete. Man måste ju förbereda sig. - Du vet väl inte ens vad en kalori är antar jag? - Jo det är väl fett och sånt. - Jag har ju rätt! Du är som en analfabet som ska doktorera på Shakespeare. En
kilokalori är den energi som går åt för att göra en liter vatten en
grad varmare. Hur man sen får ihop det till
att gälla ostmackor det vet jag inte. Men ett vet jag. Lägg märke
till att det heter kilokalorier. Det är mobbning. Man ska tänka på kilo
och övervikt när man äter. Du är helt enkelt ett
offer för smalmaffian och dom som säljer underkurer och lurar
folk. - Nä, nu är
du ute och cyklar. Det här pulvret är ju vetenskapligt utprovat. Jag
garanterar. Om sex veckor ser du bara nitto procent av mig. - Det finns folk som blir tjocka av bantning. Det är dom
som säljer alla dom där preparaten. Men tjocka i huvet blir dom inte.
Dom tar ut priser som skulle få chefen för Systemet att rodna. Jag ska
ge dig en metod gratis. Och du kan äta nästan som vanligt. - Nä, jag gillar inte morotsaft och sånt där. Det blir
nog pulver. - Men det är helsäkert. Nånting måste du offra förstås.
Du minskar ditt ätande med fem ostmackor om dagen och sen.... - Hallå där! Jag äter inte fem ostmackor om dagen. - Då får du börja med det. Säg en vecka. Sen lägger
du dig i badkaret och spolar i tvåhundra
liter vatten. Femtongradigt. Sen ligger du i tills vattnet har blivit
tjugofem grader varmt. Då har din kropp värmt upp vattnet tio grader.
Eller hur? Det motsvarar fem mackor med kaviar, ost och salami. Tillsammans med dom
fem mackor du slutat äta blir
det tretusen kilokalorier som ryker. - Det låter inte så dumt. Kanske man kunde göra det
flera gånger om dan. Frank, en av deras arbetskamrater, kom och satte sig. - Jag såg er från matkön. Ni gestikulerar ju som
italienare. Då kan det bara röra sig om fotboll. Pratar ni om tipset? - Jag ska börja
banta i morgon, sa Erik. - Då ska jag ge dig ett bra tips. Jag
åker fem kilometer skidor varje dag och i söndags
tog jag en riktig långtur. När jag kom hem vägde jag mig. Fem
kilo mindre än förra söndan. - Då måste
du ha åkt skidor utav helvete, sa Bertil. - Nejdå, den här
söndan tog jag av mig ryggsäcken innan jag vägde mig. Skaffa dig en
ryggsäck Erik. - Ursäkta, jag kunde inte undgå att höra vad ni pratade
om, sa Olle som satt vid bordet bakom. -Gör som jag. Ställ vågen i källaren.
Då har du ju alltid gått
ner när du väger dig. Erik gick och hämtade kaffe och två bitar princesstårta.
Sedan satte han sig vid ett bord långt ifrån Bertil, Frank och Olle.
|