Novell av           Malte Ellström

 

  Slimmad konversation            

 

Bertil tog sin lunchbricka och gick och satte sig hos Erik. Han såg med förvåning på Eriks rågade tallrik.

- Vilket lass du har. Så där mycket får jag aldrig av tjejen som lägger på. Hon brukar vara stenhård. Och TVÅ fäskkotletter!

- Hon är en tjej som kan visa medkänsla. Hon vet att jag ska börja banta i morgon. Det här är att betrakta som en sista måltid.

- Är du säker på att du vet vad du ger dig in på?

- Visst. Jag ska leva på ett sorts pulver. Inget annat tills jag gått ner tolv kilo. Det tar sex veckor.

- Är inte det dyrt?

- Jo för all del. Men det är det ju värt. Jag menar tolv kilo. Det klarar man ju aldrig  bara genom att försöka äta mindre.

- Om du låter bli att äta helt och hållet och bara dricker morotsaft  så blir det halvgratis. Du kan få köpa morotsaft av mig för hälften av vad det där pulvret kostar.

- Nä nä, försök inte. Jag ska gå ner kontrollerat.Tusen kilokalorier om dagen ska fettet runt midjan få bidra med. På sex veckor är det borta.

- Det tar väl ett par dar extra  för det du slevar i dig nu?

- Jag ser ju inte precis fram emot  att skippa tournedo och pasta och... ja allt som gör livet värt att leva. Men det är tjejen du vet. Nyårslöfte.  Man måste. Men även en dödsdömd får ju en sista måltid. Det är den här. Plus middan i kväll. File Mignon med bambuskott.Mmmmm. Och lite vin. Sen blir det sex veckors helvete. Man måste ju förbereda sig.

- Du vet väl inte ens vad en kalori är antar jag?

- Jo det är väl fett och sånt.

- Jag har ju rätt!  Du är som en analfabet som ska doktorera på Shakespeare. En kilokalori är den energi som går åt för att göra en liter vatten en grad varmare. Hur man sen får ihop det till  att gälla ostmackor det vet jag inte. Men ett vet jag. Lägg märke till att det heter kilokalorier. Det är mobbning. Man ska tänka på kilo och övervikt när man äter. Du är helt enkelt ett  offer för smalmaffian och dom som säljer underkurer och lurar folk.

-  Nä, nu är du ute och cyklar. Det här pulvret är ju vetenskapligt utprovat. Jag garanterar. Om sex veckor ser du bara nitto procent av mig.

- Det finns folk som blir tjocka av bantning. Det är dom som säljer alla dom där preparaten. Men tjocka i huvet blir dom inte. Dom tar ut priser som skulle få chefen för Systemet att rodna. Jag ska ge dig en metod gratis. Och du kan äta nästan som vanligt.

- Nä, jag gillar inte morotsaft och sånt där. Det blir nog pulver.

- Men det är helsäkert. Nånting måste du offra förstås. Du minskar ditt ätande med fem ostmackor om dagen och sen....

- Hallå där! Jag äter inte fem ostmackor om dagen.

- Då får du börja med det. Säg en vecka. Sen lägger du dig i badkaret och spolar i  tvåhundra liter vatten. Femtongradigt. Sen ligger du i tills vattnet har blivit tjugofem grader varmt. Då har din kropp värmt upp vattnet tio grader. Eller hur?  Det motsvarar  fem mackor med kaviar, ost och salami. Tillsammans med dom fem mackor du slutat äta  blir det tretusen kilokalorier som ryker.

- Det låter inte så dumt. Kanske man kunde göra det flera gånger om dan.

Frank, en av deras arbetskamrater, kom och satte sig.

- Jag såg er från matkön. Ni gestikulerar ju som italienare. Då kan det bara röra sig om fotboll. Pratar ni om tipset?

-  Jag ska börja banta i morgon, sa Erik.

- Då ska jag ge dig ett bra tips. Jag  åker fem kilometer skidor varje dag och i söndags  tog jag en riktig långtur. När jag kom hem vägde jag mig. Fem kilo mindre än förra söndan.

-  Då måste du ha åkt skidor utav helvete, sa Bertil.

- Nejdå, den  här söndan tog jag av mig ryggsäcken innan jag vägde mig. Skaffa dig en ryggsäck Erik.

- Ursäkta, jag kunde inte undgå att höra vad ni pratade om, sa Olle som satt vid bordet bakom. -Gör som jag. Ställ vågen i källaren. Då  har du ju alltid gått ner när du väger dig.

Erik gick och hämtade kaffe och två bitar princesstårta. Sedan satte han sig vid ett bord långt ifrån Bertil, Frank och Olle.